Svärdfisken 2

Kort om fastigheten

Namn: Svärdfisken 2
Adress: Drottninggatan 82, Apelbergsgatan 50-52, Olof Palmes gata 13
Område: Drottninggatan


Renässanspalatset på Drottninggatan

Det Warodellska huset på Drottninggatan 82, mitt på ett av Stockholms största shoppingstråk, är ett av Hufvudstadens äldsta hus – förvärvat redan 1921. Det byggdes 1850 på uppdrag av grosshandlare Lars Johan Warodell som, liksom övriga borgarklassen, ansåg det mycket viktigt att bo representativt. Under tidens gång har huset också begåvats med en mer än representativ biograf.

Nyrenässansen är den period under 1800-talet som anknyter till 1400- och 1500-talens italienska renässans, och ett palats i denna stil blev modellen för den tidens högreståndsbostäder. Eftersom det var viktigt för grosshandlare Warodell att bo ståndsmässigt, gav han F.W. Scholander uppdraget att bygga ett renässanspalats åt sig själv, både för att bo i och för uthyrning. Det blev en vacker fastighet, med raka rumsfiler och klar våningsindelning bakom en putsfasad med rundbågig portal och långa balkonger i gjutjärn.

Den konstnärlige arkitekten

Egentligen ville Fredrik Wilhelm Scholander (1816-1881) bli konstnär och poet. Men på inrådan av sin morbror, intendenten P.A. Nyström, utbildade han sig till arkitekt – en uppgift han tog på största allvar, även om han under sina studieresor i Frankrike och Italien inte kunde låta bli att göra sina arkitektskisser till färgsprakande bilder.

I Svenskt biografiskt handlexikon står att läsa: ”Så växte småningom arkitekturstudierna ut till bilder i rik färgskiftning med växlande och karaktäristisk figurstaffage.”

Scholander blev efter sin återkomst till Sverige högt aktad som arkitekt och professor i byggnadskonst. Som högsta ledare av undervisningen i byggnadskonst vid Akademien, såg han det som sin främsta uppgift att lyfta den svenska arkitekturen ur den svacka den befann sig i under mitten av 1800-talet. Han var mer än framgångsrik i sina egna uppdrag, några av hans mest kända byggnadsverk i Stockholm är Gamla Tekniska Högskolan på Drottninggatan, Barclayska (Wallenbergska) huset på Kungsträdgårdsgatan, Bernadotteska grafkontoret vid Riddarholmskyrkan och Ulriksdals kapell. Scholanders intresse för konst och dikt svalnade heller inte. Han blev välkänd bland svenska konstnärer för sina akvareller, mångsidiga ritningar och penn- och kolteckningar. Scholander var ledamot av såväl Danska Konstakademien, som Académie des Beaux Art och Royal Institute of British Architects och blev även hedersdoktor vid Uppsala Universitet 1877. Som om inte detta var nog, gav han under pseudonymen Acharius ut ett flertal poetiska verk, noveller och prosaberättelser.

Biografen Skandia – en världskändis.

I bottenplanet av det Warodellska huset invigdes 1923 Skandiabiografen, signerad den världskände arkitekten Eric Gunnar Asplund (1885-1940). Redan då väckte biografen uppmärksamhet för sin klassicistiska inredningskonst, och kallades med rätta ”Europas vackraste biograflokal”. Tack vare upprustningen 1991, då den också fick tillbaka sitt namn efter att ha hetat Look i några år, är mycket av Asplunds arkitektur och inredning bevarad och biografen kan fortfarande räkna sig till en av de vackraste i Europa.

”Jag kom till det resultatet att det måste vara något festligt, något av glitter och glans, en smula ytligt och liksom för stunden i salongen som dessutom måste verka inbonad och varm på publiken som strömmar in från vinterkylan eller höstrusket. Denna känsla framkallas genom att lugnt och färgvarmt totalanslag”. Så beskrev Eric Gunnar Asplund sina tankar.

Eric Gunnar Asplund var mellankrigstidens ledande arkitekt i Sverige. Till hans mest kända verk hör Skogskapellet på Skogskyrkogården i Stockholm, Stockholms Stadsbibliotek, Karlshamns läroverk och Villa Snellman i Djursholm. Med Skandiabiografen lyckades han med sina konstnärliga idéer även överskrida gränsen mellan verklighet och fiktion, samtidigt som han arbetade in staden i rummet.

Sedan biografen byggdes har den dock utsatts för många förändringar, tekniska och modemässiga. Delar av inredningen har bytts ut ett flertal gånger och respekten för Asplunds unika verk har varit liten. Entusiaster har dokumenterat vad som finns kvar av den ursprungliga interiören och hoppas på att kunna återställa biografen i sitt ursprungliga skick så långt det går inom snar framtid.