1971-1997

Biblioteksgatan.

Efter Stockholms stads våldsamma rivningar och almstriden i Kungsträdgården 1971 vänder opinionen i Stadshuset. Pengarna börjar ta slut och allt fler inser att det finns ett värde även i äldre fastigheter. När rivningshotet officiellt är borta kan Hufvudstaden åter rusta sina hus kring Biblioteksgatan och Birger Jarlsgatan.

Marknadshyror

1972 fattas ett politiskt beslut med stor betydelse för Hufvudstaden. De statliga hyresregleringarna som infördes 1942 släpps på alla lokaler som inte är bostäder. När hyrorna i stället blir en förhandlingsfråga mellan fastighetsägare och hyresgäster kan båda parter börja ställa krav på varandra. För Hufvudstaden börjar på allvar arbetet med att sätta kunden i fokus och att erbjuda lokaler som motiverar höjda hyresnivåer.

Uppröjning i diversebutiken

Lars Öberg, som 1976 blir vd för Hufvudstaden, börjar 1970 som bolagets utvecklingschef, men sysslar lika mycket med avveckling av den ganska spretiga diversebutik som bolaget av olika skäl har drivit. Fritidssatsningarna upphör, byggbolag avyttras och det helägda filmbolaget SF säljs till Dagens Nyheter.

Bygg-Oleba

När Hufvudstaden 1979 köper företaget Bygg-Oleba ingår flera välskötta fastigheter, som Orgelpipan 7 vid Klarabergsgatan och det anrika Räntmästarhuset i hörnet av Skeppsbron och Slussplan. Och inte minst Femmanhuset i Nordstan i Göteborg, med kontorsvåningar och landets då största köpmannavaruhus.

Satsning på Göteborg

Under 1970-talet satsar Hufvudstaden på två kvarter vid Södra Hamngatan i Göteborg. I kvarteret Härbärget står en ny kontorsfastighet färdig 1975 och i kvarteret Slusskvarnen invigs 1986 Hufvudstadens nya hotell. Hotellet, som drivs av Sheraton, är dock inget som ger vinst eller passar i bolagets kärnverksamhet, så det avyttras 1999.

Sweden Center i Tokyo blev början på utlandssatsningen.

Tokyo

I samarbete med Statsföretag och Ingenjörsvetenskapsakademien får Hufvudstaden chansen att uppföra ett Sverigehus i Tokyo. Åttavåningshuset invigs 1972, och Hufvudstaden blir snart helägare till fastigheten. Restaurangen i bottenvåningen drivs av en krögare som har rekommenderats av kung Carl Gustaf efter ett besök på dennes krog i Osaka. Fastigheten säljs i slutet av 1990-talet med god förtjänst.

Trans Match

För att kunna köpa fastigheter utomlands behöver man som regel riksbankens tillstånd att föra ut pengar ur Sverige. 1984 kan Hufvudstaden på ett enklare sätt förvärva utländska fastigheter – genom att köpa Swedish Matchs fastighetsbolag Trans Match. I dess innehav finns hus i Amsterdam, Lissabon och Oslo, samt ett anrikt palats vid Place Vendôme i Paris, en gång ägt av Ivar Kreuger. I köpet ingår också ett nybyggt kontorshus vid Kungsträdgården.

London, Paris och Berlin

Sedan valutaregleringarna släppts 1987 blir det enklare att investera utomlands. Hufvudstaden identifierar London och Paris som de intressantaste marknaderna och förvärvar under tillfälligt svag hyresmarknad flera centralt belägna fastigheter. Dessa rustas enligt svensk standard – något som förvånar lokala byggare.

Öresund kliver in

När marknaden inser att det tidigare korsägandet mellan Volvo, Skanska och Hufvudstadens moderbolag Custos håller på att upplösas, slår investmentbolaget Öresund till. 1995 blir Öresund huvudägare till Custos och kontrollerar därmed Hufvudstaden, som delas upp i en internationell och en svensk del. Tanken är att sälja det utländska fastighetsinnehavet; vd Olov Agri som i tio år har argumenterat för en fortsatt utlandssatsning avgår kort efter beslutet 1997.

Efter murens fall 1989 blir även Berlin attraktivt, och Hufvudstaden uppför ett hus där. För att bekosta den kraftiga utlandssatsningen och upprätthålla aktieutdelningen säljer bolaget bland annat sina bostadshus i Stockholm, varav en del såldes till Nobelstiftelsen.

Kungsgatan och Norrmalmstorg rustas

Kungsgatan har sedan spårvagnarna försvann 1967 gradvis förfallit och mist sin ställning som paradgata. För att återge den forna paradgatan sin glans gör Hufvudstaden och andra stora fastighetsägare gemensam sak med Stockholms stad och satsar på en ambitiös uppryckning av gatumiljön.

World Trade Center vid Stockholms central uppfördes av Hufvudstaden, SIAB och Lundbergs.

Trottoarer, skyltar, fasader, broar – allt får en rejäl ansiktslyftning. I samma anda moderniseras även Norrmalmstorg i början av 1990-talet.

World Trade Center

Tillsammans med SIAB och Lundbergs får Hufvudstaden uppdraget att bygga den stora terminalen över SJ:s spårområde vid centralen. World Trade Center som invigs 1990 rymmer 46 000 kvadratmeter kontor, butiker, hotell med mera. Hufvudstaden blir år 2000 ensam ägare till fastigheten, men säljer den 2006.

Fastighets- och finanskris

Hösten 1990, samma vecka som Hufvudstaden fyller 75 år, slår krisen till mot den svenska fastighets- och finansmarknaden. Den galopperande låneekonomin har sprungit in i väggen; bankerna blöder, riksbanken höjer räntan till 500 procent, fastighetsbolag går omkull – men Hufvudstaden tar sig igenom krisen nästan utan en skråma. Anledningen är att bolaget inte har ryckts med i lånekarusellen, utan envist behållit sin höga soliditet.