1951-1970

Byggnation av kvarteret Järnplåten.

Inget har präglat efterkrigstidens Stockholm mer än byggandet av tunnelbanan. Den är förutsättningen för stadens expansion – och förevändningen för att riva stora delar av innerstaden. 1940-talets byggteknik och markförhållandena gör att man inte alltid kan borra tunnlar, utan byggarna får riva bebyggelsen och schakta sig ned till nivån där spåren och stationerna skulle läggas. Som i korsningen Kungsgatan–Sveavägen, där Hufvudstaden har fastigheter i tre av hörnen.

Cityprojektet – exproprieringar – rivningar

Bygget av tunnelbanan övergår i en sanering av Stockholms city, som blir snabbare och brutalare för varje år. Hela kvarter stryker med, slumkåkar och adelspalats om vartannat, och stadens tvångsmedel är starka. Ett tjugotal av Hufvudstadens fastigheter står på dödslistan. De flesta på Regeringsgatan och Västra Trädgårdsgatan rivs, medan många kring Biblioteksgatan räddas i sista stund när en planerad trafikled genom området stoppas.

En politisk strid rasade länge kring kvarteret Järnplåten.

Järnplåten

Kvarteret Järnplåten i korsningen Kungsgatan – Sveavägen hamnar under 1950-talet i centrum för striden mellan myndigheterna och privata fastighetsbolag. Stockholms stad kräver att allt som byggs under citysaneringen uppförs med kommunal tomträtt, men Hufvudstaden lyckas efter flera års kamp få köpa loss den sista biten som fattas i Järnplåten. Trumfkortet i förhandlingarna är att tunnelbanan behöver en uppgång just här. Och efter ytterligare flera års diskussioner med minister Gunnar Sträng får Hufvudstaden bebygga tomten. Fastigheten med NK-ägda K-varuhuset invigs 1959.

Fritidsområden

När Stockholms fastighetsmarknad är hårt reglerad och osäker på 1960-talet satsar Hufvudstaden på den nya fritidsboomen. I Bosjökloster i centrala Skåne projekteras 800 hus i ett naturskönt område vid Ringsjön. Men försäljningen går trögt och stannar vid knappt hundra hus.

Norrmalmstorg 14

Efter 25 års väntan står Hufvudstadens huvudkontor klart i hörnet av Norrmalmstorg och Biblioteksgatan 1964. Först kom kriget emellan, sedan byggrestriktioner. Och när bygget väl kom igång stötte grävarna på en underjordisk flod som fyllde hela grunden med vatten. Dykare kopplades in – liksom arkeologer som fann rester av sänkta 1600-talsfartyg på den forna havsbottnen.