1933-1950

Vedeldning i Hufvudstadens hus under andra världskriget.

Hufvudstaden är illa ute efter Kreugerkraschen 1932. Ett par av de ledande personerna i bolaget döms till fängelse. Och när kreditgivarna delar på de Kreugerstyrda bolagen – som LM Ericsson, SCA och Boliden – hamnar Hufvudstaden till största delen hos Skandinaviska Banken, som är inne på att fastigheterna ska säljas och bolaget avvecklas. Men den nytillträdda bankchefen för Skandinaviska i Stockholm, Ernst C:son Herslow, ser att Hufvudstaden i grunden har en sund ekonomi och säkra tillgångar i form av ett bra fastighetsinnehav. Han lyckas till slut få med sig banken och andra långivare på att ge Hufvudstaden anstånd att betala sina skulder – och räddar därigenom bolaget.

Custos

En följd av Kreugerkraschen blir att svenska affärsbanker inte får äga aktier direkt. Därför skapar de stora bankerna närstående förvaltningsbolag som de överför aktierna till. Skandinaviska Banken bildar 1937 investmentbolaget Custos, vars tyngsta innehav blir aktiemajoriteten i Hufvudstaden.

Börsintroduktion

Sommaren 1938 introduceras Hufvudstaden på Stockholms fondbörs, med A-, B- och C-aktier. Kursen stiger snabbt med 30 procent. Försäkringsbolagen Trygg och Atlas köper stora poster, men det är Custos som är klar majoritetsägare – ett förhållande som består till 1990-talet.

Sparlåga

1930-talet är en märklig tid på Stockholms fastighetsmarknad; den enda 1933 – 1950 perioden i stadens historia då bostadsbyggandet hållit högre takt än befolkningsökningen. Denna överproduktion, som sammanfaller med en världsdepression, leder till sjunkande hyror och ökade vakanser. Hufvudstaden styrs försiktigt av vd Hugo Hintze, som för säkerhets skull säljer flera tomter längs Kungsgatan och bara bygger en ny fastighet – ett bostadshus på Drottninggatan 90.

Krig och kris

Andra världskriget gör att Hufvudstaden inte kan bygga sitt nya huvudkontor vid Norrmalmstorg. Precis som under förra kriget blir det ransoneringar och svårt att skaffa bränsle. Bolaget löser det genom att köpa ved i Ångermanland och lagra den på sin gård i Viksjö. Bada varmt får man bara göra på julafton, vilket medför enorma insatser från stadens fastighetsskötare som får elda hela dygnet.

Fredagsdagen 1945 firades med konfetti på Kungsgatan.

Hyreskontroll

Bostadsbristen är tillbaka och efter ett par krigsår är läget kaotiskt, med skenande hyror. Riksdag och regering ingriper med hyresstopp och regleringar som innebär att alla höjningar ska beslutas centralt. Därmed kan fastighetsägarna inte ta ut de ökade kostnaderna för värme, reparationer, räntor och skatter. Följden blir en allt trögare hyresmarknad och eftersatt underhåll.

Fred och restriktioner

Den 7 maj 1945 är kriget äntligen slut – och firande börjar utanför Radiotjänst i Hufvudstadens hus på Kungsgatan 8. Men restriktionerna inom byggsektorn ligger kvar i mer än tio år. Mycket material är ransonerat, och det är svårt att få byggnadstillstånd i Stockholm. Det går inte heller att riva gamla hus, för det finns ingenstans att evakuera hyresgästerna.