1915-1920

Stockholms Stadion byggdes på rekordtid 1911-12.

Måndagen den 20 september 1915 bildas Fastighetsaktiebolaget Hufvudstaden på ett kontor i Sveriges Privata Centralbanks nybyggda bankhus vid Gustav Adolfs torg 18. Ordförande Ivar Kreuger noteras för 5 996 aktier, de övriga fyra grundarna får varsin aktie. Första tanken var att kalla bolaget Holmia – efter Stockholm – men man fastnar för Hufvudstaden och ändrar namnet i det förberedda protokollet. Idén är att köpa bostads- och affärsfastigheter och med stordriftens fördelar förvalta dem effektivt och ekonomiskt.

Ivar Kreuger

När Ivar Kreuger grundar Hufvudstaden har han redan blivit mångmiljonär som tändsticksmagnat och framgångsrik byggare – av bland annat Stockholms Stadion, NK:s varuhus och grunden till Stockholms stadshus.

Efter sin ingenjörs examen vid KTH har han sugit upp affärsidéer under sju års utlandspraktik. Med sig från USA har han inte bara rättigheter på en revolutionerande byggmetod med armerad betong utan också kunskaper om finansvärldens fantastiska möjligheter.

Kvasten 6 och Röda kvarn

Fastigheten Kvasten 6 på Biblioteksgatan 5 blir det första av Hufvudstadens nybyggda hus som står klart. Redan i januari 1915 hade Ivar Kreuger och hans affärspartner Paul Toll köpt och rivit den gamla kåken på tomten. De fyra våningarna fylls med kontor och butiker och strax före nyår 1915 invigs den moderna biografen Röda Kvarn. Två år senare öppnar restaurang Cecil, som blir först i Stockholm med jazzmusik och länge är stadens flottaste innekrog. Hufvudstaden säljer Cecil på 1950-talet, men behåller fastigheten som nu har ingått i bolagets innehav i hundra år.

Krigstider

Sverige står utanför första världskriget, men 1917 börjar även Stockholm att påverkas på allvar. Stängda gränser medför brist på vissa matvaror, vilket leder till svält och demonstrationer. Bostadsbristen har också blivit akut, eftersom husbyggandet har stannat av samtidigt som inflyttningen från landsbygden och flyktingströmmarna har ökat. Hyrorna stiger så kraftigt att riksdagen inför en lag som i praktiken förbjuder hyreshöjningar – vilket gör situationen hopplös för fastighetsägare som inte kan ta ut något för fördubblade kostnader för bränsle och reparationer.

24 fastigheter förvärvades under krisåret 1917.Ett unikt köpläge

I Stockholms innerstad ägs de allra flesta husen av privatpersoner, ofta änkor eller stärbhus som får svårt att driva och underhålla husen under de extrema krigsförhållandena. Många försöker sälja sina fastigheter. För Hufvudstaden – som under krigsåren inte kan få tag i material och arbetare för att bygga nya – innebär det en möjlighet att kraftigt öka sitt fastighetsinnehav.

1917 blir ett unikt år i bolaget: man förvärvar inte mindre än 24 fastigheter, nästan en varannan vecka. Hit hör flera hus i Bibliotekstan, som Rännilen 8 på Birger Jarlsgatan 11. Redan nu är Hufvudstaden Stockholms största privata fastighetsbolag.

Viksjö gård

För att klara bränsleförsörjningen under kriget köper Hufvudstaden under första världskriget ett åkeri och den stora gården Viksjö säteri mellan Hässelby och Jakobsberg. Ved, koks och kol är ransonerat, men tack vare ved från gårdens skogsmarker lyckas man förse hyresgästerna med värme och varmvatten under krisvintrarna. Även under andra världskriget samlar Hufvudstaden enorma mängder ved på Viksjö gård. På 1960-talet säljs gårdens marker och bebyggs med småhus.