Finansiering

Här kan du läsa om Hufvudstadens finansiering, vilka finansierings- och ränterisker som bolaget främst är exponerat för samt bolagets skuldhantering.

Hufvudstadens finansfunktion är en koncernfunktion med centralt ansvar för finansiering och likviditetsplanering. Arbetet styrs av en av styrelsen beslutad finanspolicy, som syftar till att säkerställa koncernens finansieringsbehov till en så låg kostnad och risk som möjligt.

Inom finansfunktionen finns instruktioner, system och arbetsfördelning för att uppnå en god intern kontroll och uppföljning av verksamheten. Större finansieringslösningar och derivataffärer ska godkännas av styrelsens ordförande och styrelsen informeras vid varje styrelsemöte om finansiella frågor. 

Finansieringsstruktur

Hufvudstadens upplåning uppgick per den 31 mars 2017 till 6 700 mnkr (6 650 vid årsskiftet). Hufvudstaden har ett MTN-program om 4,0 mdkr, och totalt utestående belopp uppgår till 3,2 mdkr. Utestående företagscertifikat uppgår till 0,8 mdkr. Hufvudstaden tillser att det vid varje givet tillfälle finns outnyttjade lånelöften för att täcka samtliga utestående certifikat. Den genomsnittliga räntebindningstiden var 1,9 år (1,9 vid årsskiftet), den genomsnittliga kapitalbindningstiden 2,7 år (2,7 vid årsskiftet) och den genomsnittliga effektiva räntan 2,0 procent (2,1 vid årsskiftet). Räntebärande nettoskuld var 6 043 mnkr (5 536 vid årsskiftet). För att uppnå önskad ränteförfallostruktur används räntederivat. Underliggande krediter på 3 000 mnkr (3 250 vid årsskiftet) är säkrade via räntederivat. Därutöver löper 2 700 mnkr av total upplåning med fast ränta. Det verkliga värdet för samtliga räntederivat uppgick per den 31 mars 2017 till -74,0 mnkr (-91,9 vid årsskiftet). Det negativa värdet förklaras av en generell nedgång av marknadsräntorna. Derivat är värderade till verkligt värde i balansräkningen. Samtliga derivat är klassificerade som nivå 2 enligt IFRS 13. Kvittning av finansiella tillgångar och skulder förekommer ej och inga avtal finns som möjliggör nettning. Övriga finansiella tillgångar och skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde vilket i all väsentlighet överensstämmer med verkligt värde.

Kapitalbindningsstruktur, mnkr,  31 mars 2017

Förfallotidpunkt, år Kreditavtal
Banklån2 Obligation2 Certifikat1,2 Summa2 Andel, %
< - 1 2 500 1 500 1 000 - 2 500 37
1 - 2 1 700 200 500 - 700 11
2 - 3 - - - - - -
3 - 4 1 500 - 500 800 1 300 19
4 - 5 1 900 1 000 900 - 1 900 28
5 - 6 300 - 300 - 300 5
Totalt 7 900 2 700 3 200 800 6 700 100

 1) Kapitalbindning avseende certifikatslån har beräknats utifrån underliggande lånelöften.

 2) Utnyttjat

Räntebindningsstruktur, mnkr, 31 mars 2017

Förfallotidpunkt, år Krediter  Räntederivat Netto Genomsnittlig1
eff. ränta, %
Andel, %
< - 1 4 500 -1 550 2 950 2,1 44
1 - 2 500 1 300 1 800 2,2 27
2 - 3 - 250 250 1,9 4
3 - 4 500 - 500 1,8 7
4 - 5 900 - 900 1,3 13
5 - 6

300

- 300 2,1 5
Totalt 6 700 0 6 700 2,0
100

 1) Kreditmarginalerna fördelas i tabellen i den period som krediten redovisas.

Likviditetsöverskott

Hufvudstaden har som målsättning att använda likviditetsöverskott till att amortera befintliga lån. Överskottslikviditet, som inte används till amortering, får endast placeras i instrument med hög likviditet och låg risk.

Finansiering- och ränterisker

Hufvudstaden är främst exponerad för finansierings- och ränterisker. Koncernen strävar efter att ha en låneportfölj med spridda kreditförfall, som möjliggör eventuella amorteringar. Upplåning sker normalt med kort räntebindning och för att uppnå önskad räntebindningsstruktur används ränteswappar.

Derivatinstrument

Derivatinstrument används endast i riskminimerande syfte och ska vara kopplade till en underliggande exponering. Koncernen har för närvarande derivatinstrument som redovisas i kategorin finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Säkringsredovisning tillämpas ej.

Bolaget har betryggande marginaler till kreditgivarnas restriktioner (covenants) avseende låneavtalen.